Fjäril vingad.....

Här har det varit systuga igår och idag. Hittade äntligen tyg jag gillade till köksfönstret, det som är vid matbordet. Hittills har julgardinerna suttit uppe, bättre än inga alls. Vet att jag sa när julgardinen kom upp att den nog skulle bli hängande ett tag. Men nu är julen äntligen över, så här lagom efter påska och allt.

 Gardinerna på plats och även i dag så har jag sett Herr Vandrande Pinne i hörnan av ena köksfönstret. Kanske har han funnit sitt hem där? Hoppas han gillar sina nya gardiner också.

 I hörnan på väggen hänger en griffeltavla som hos oss tjänar som vår matsedel under veckan.

 Precis ovanför menyn så sitter vår kökshäxa. Ja hon är alltså ingen påskkärring utan en kökshäxa som ser till att maten i vårt hus blir vällagad, ej vidbränd eller att kaffet kokar över. Ja iallafall så sade hennes medföljande beskrivning att så var fallet. Tycker hon passar bra i den hörnan vaktandes vår veckomeny.

 Denna TV soffa har nog sett sina bättre dagar men så länge tjejerna är små får den stanna, då de har en tendens till att inte behöndla soffan så himla omtänksamt alla gånger. de gamla kuddarna hade totalt tjänat ut och det var dags för att göra något åt dem. Tyckte att det blev bra att binda ihop färgerna på kuddarna och köksgardinen då allt finns i samma stora rum.

 Mitt påskträd har ännu inte åkt ut, bara dess dekoration. Kan man ha ris året om?

Jag är iallafall jättenöjd med dagens insatts och snart ska jag också gå och sätta mig i soffan och prova alla kuddarna. Får se till att inte spilla fika på dem bara.

Förutom att sy gardiner så har vi haft helgdag här i Australien i dag, ANZAC day. Då högtidlighåller man minnet av stupade soldater från första världskriget som landsteg just på denna dag i Galipoli i Turkiet. Alldeles för många stupade då det var ett omöjligt uppdrag det skulle utföra just där. Idag så högtidlighåller man och minns även andra krig och stupade soldater frånd dessa. Man gör det genom att hålla minnesstunder i gryningen på många platser runt om i landet i stora som små städer och gärna med en marsh. Sista veternanen från första världskriget dog i slutet av förra året så i år var det första gången utan veteraner från 1:a världskriget.
Måste säga att det känns svårt att ta till sig dessa krigsminnen som högtidlighålls. Beror det på att man växt upp i det fredliga Sverige som inget krig haft och där man inget krig högtidlighåller. Eller är det bara jag?

Så med ett aningen tyngre avslut än normalt, önskar jag alla en skön söndag. Tänkte bara att jag ville berätta lite vad vi i Australien hade för oss idag.

Tjingeling!