Vi går och fiskar

Ja inte jag då förstås. Jag fick ta bussen till närmsta mataffär för att fylla på mjölkförrådet. Så när jag var borta tog våra snälla grannar hand om flickorna och mannen och tog med dem ner till sjön. Innan hade det grävts mask och ordnats med allt som behövdes som saft och kakor.

Sofia tyckte detta var toppen.

Emily hade tjatat länge om att få fiska och tyckte det var sååå kul.

Kolla in vad mina storfiskare fått. De satt tydligen ganska stilla och tysta (vilket inte tillhör vanligheten) men när väl det blev napp så hördes det visst över hela bygden. 

Kolla dagens fångs, hela fem stycken tror jag det blev och dessa mötte mig när jag kom tillbaka från min mjölkrunda, en hink med fisk. Jag hade blivit tillfrågad innan de gick iväg om vem som skulle rensa fisken och lite hurtigt och lustigt hade jag sagt att det är ingen baggis det gör jag. Fast jag hade nog inte räknat med att det skulle bli någon fisk!

Inget förkläde hade vi heller så det fick bli en gammal soppsäck som jag hittade och klippte hål i. Inte var det så himla enkelt att rensa fisken heller, som jag mindes. Men det gick fint, tog bara ur den och sa att vi halstrar den eftersom jag hittat ett halster.

Abborren blev en liten förrätt som vi pillade i oss. Mycket ben var det då de var rätt små men så gott det var. Till och med tjejerna provade på och Emily tyckte det var jättegott och åt flera bita.

Tänk vad ett litet svenskt äventyr på en brygga kan ge, både lycka, underhållning, minnen och lite mat.

Tjingeling!