Försäljning

Så torsdag 3:e mars anlande mäklaren vid lunchtid efter en mycket hektisk förmiddag för Denis och mig. Vi hade fejat och flyttat undan det sista för att vara redo för fotograferingen samt det pappersarbete som behovdes göras.Mäklaren var mycket nöjd med hur vi lyckats få till allt så det kändes bra att höra. Vi bokade in när annonser skulle komma in i lokaltidningen samt öppet hus/visning. När han gick så satte han upp en skylt om till salu på staketet. Vilken häftig känsla att se den men samtidigt lite läskigt.

Hus till salu!

Dagen efter, fredag eftermiddag ringde mäklaren och sa att huset nu låg ute på nätet till allmän beskådan samt att han ville komma och visa huset för 2 personer redan på måndagen mellan 17-18. Redan på måndag förmiddag sa ringde mäklaren igen och undrade om ytterligare en visning kunde ske samma eftermiddag. Vad gör man? Säger jag förståss! Sa nu hade vi visning måndag eftermiddag 16.30-18. Som tur var var det en strålande varm dag, vilket gjorde det lätt att "rymma hemifrån". Vi ställde iordning det sista i huset och tog sedan med barnen till en stor lekpark i närheten. Där de lyckliga lekte i nästan två timmar innan vi åkte förbi den lokala pizzerian och köpte med oss vår middag hem. Senare på kvällen ringde mäklaren och berätta hur det gått. Två hade kommit den sista visningen hade ringt återbud. Alla hade varit intresserade men...kunde inte slå till direkt.  

Nya skylten med mera info. Kom upp på måndagen precis innan visningen.

Då vi redan hade visning inbokat för tisdageftermiddag behövde vi inte bära in allt för många saker den kvällen utan vi tog bara fram det nödvändigaste av det vi gömt. 

Tisdagmorgon ringde mäklaren igen och undrade om ett par från gårdagen kunde komma på ytterligaren en titt. Självklart! Vi enades om tid och han skulle återkomma med bekräftelse från kunden. Jag gick och väntade i nästan en timme innan han återkom. Tyvärr med negativt besked, kunden kunde inte få finansiering från banken. Så snacka om att det är som att åka berg och dalbana när man försöker sälja hus. Man ska stå till förfogande hela tiden om man vill få det sålt men sedan kan folk bara avboka. Det är jobbigt. 

Här hos oss är det mer så att man har "privata" visningar och kanske ett öppet hus. Det öppna huset varar i 30 minuter men alla visningar för folk som är intresserade tar också runt 30 min. Så det blir ganska mycket tid som man måste försvinna från sitt hus om det blir många som vill titta. Inte alltid lätt med små barn, speciellt som det nästan alltid sker på sen eftermiddag runt middagstid. Man kan ju inte äta pizza jämt. 

På tisdagen åkte vi till Denis bror med familj där de ordnade med vår middag samt barnpassning då vi skulle på ett sent kvällsinfo på Emilys skola. När vi kom hem ringde mäklaren och sa att kunden lagt ett bud. Jisses vad glada vi blev. Vi tog natten på oss att tänka och kom med ett motbud nästa morgon som låg straxt under vårt pris och hon accepterade. Jippieee vi hade nu fått en köpare, ja om hennes husbesiktning gick igenom förståss. 

Här så sätter man ett högre pris som man hoppas på att få och lägger en person ett bud under en "privat" visning brukar man acceptera eller bolla tillbaka ett annat bud precis som vi gjorde om det ligger nära det man vill ha. Det är alltså inte så att man sätter ett lågt pris och sedan hoppas på budgivning. Om det är så man vill ha det måste man hålla aktion på huset. 

Hur som helst så är vi strålande glada för att det gick så fort och att vi istort sett fick det vi ville.Jag höll på att bli alldeles galen av att försöka hålla allt så rent och välstädat (pedantiskt) när man måste leva mitt i det och dessutom hålla rent efter två små barn.

Så här rent och fint såg det ut när vår köpare var här

Photos: John Kerr & Associates Real Estate Pty Ltd - Moe